Ett rosa penntrollspar
Igår hittade jag en ny favoritaffär. En sån där affär som man allra
helst bara skulle vilja få en miljon och shoppa loss i eller helt köpa upp
och bosätta sig i. Som tur var kunde jag kontrollera mig själv och kom
faktiskt bara ut med två futtiga skrivblock. Lär ju tänka på att man är
fattig student nu...
.
Förutom shopping hann jag även med en himmelskt god Starbucksfika
med Lena och en mysig promenad bort till South Bank. South bank var
himla fint med massor av blommor, träd och en mysig lite marknad precis
vid stranden. Men ska jag vara ärlig var nog dagens mest underhållande
syn ett penntrollsliknande rosahårigt kärlekspar som ivrigt sprang runt i stan.
Tyvärr hann jag inte fånga dem på bild!
.
.
Promenadväg vid South Bank
.
Utsikten från South Bank :)
.
South Banks konstgjorda strand
.
.
Missbildad palm? Är det jag som är obildad eller vad fan är det som hänt här??
.
Lite shopping från nya favoriten.
Sovmorgon?
Idag höll jag allvarligt talat på att tappa hakan när jag vaknade och
fick se vad klockan var. Tjugo minuter över fyra (eller 04.20 pm
som man säger här i Oz) visade mobilen! Vilket innebar att jag hade
fått en sådär lagom lång sömn på 15 timmar! Jag antar att det är det
här som kallas jetlag?
.
Eftersom jag då hade ungefär en timme på mig tills solen gick ner så
vart det tyvärr inte mycket fotat idag heller och ska jag vara ärlig vart
det inte mycket vettigt alls gjort idag. Uppdraget för stunden är att
försöka somna och vända dygnet rätt igen hur tråkigt det än må låta.
.
Kan istället visa lite bilder från min sista lunch med tjejerna i Sverige:
.
Känns faktiskt inte såå jobbigt att ha lämnat detta Gävle måste jag erkänna...
.
Desto jobbigare är det att ha lämnat dessa goa tjejer!
.
.
Å lite kommer jag nog sakna Flanörs fantastiskt goda sallader!
Konsten att ta sig runt i Brisbane
I morse, efter jag knappt hade sovit en blund, Pippos övergivit mig för
Sydney en helg och en snorig förkylning irriterade medan regnet öste
ned utanför var jag väl lite mindre positiv än vanligt om man säger så.
Men när regnet väl gett med sig lite pälsade jag på mig dubbla tjocktröjor,
skinnjacka och långjeans (det är ju trots allt vinter här) för att ge mig ut.
.
Sen hoppade jag på första bästa tåg in till stan där jag efter cirka tio minuter
höll på att drunkna i mitt eget svett. Överallt gick folk i shorts, tshirt och
flipflops och där kom jag med mina femton lager plagg. Jag tror jag har
missuppfattat deras värme en aning...
.
Efter lite shopping, starbuckskaffe och en snabb sväng hem så åkte jag
och hälsade på en svensk tjej jag haft mailkontakt med i ett par veckor.
Var så skönt att kunna rabbla på som vanligt istället för att tvekande
klämma fram halvdana engelska meningar. Vart bjuden på utsökt carbonara
och fick en hel del bra Australientips medan eurovision gick i bakgrunden.
Trevligt värre!
.
Dagens topp 3 Aha-upplevelser:
- På väg till tågstationen går jag förbi inget mindre än fem bananträd. FEM! Hur kan människor ens ha dåligt humör när man möts av en sådan syn varje dag? Hehe, det var inte bananträd....
- Som jag sett att andra kommenterat så gäller det att kasta sig ut i övergångsställena så fort gubben blir grön om man ens ska ha chansen att nå halvvägs innan det blir rött igen. Här är det mer eller mindre en sport att inte bli överkörd.
- Här satt jag satt i godan ro på bussen och trodde att den skulle stanna på varenda busshållplats då jag väl genomsynat varenda vrå utan en minsta lilla aning till en stoppknapp. Men så väl var det inte för uppe på väggen i takets hörn var det en millimetersmal grå liten list där man tydligen skulle trycka. Eh... SMART!?!?
.
Tågen man jag åker in till stan med :)
.
Promenadvägen hem från tågstationen, här ser ni början på MÖRDARbacken.
Framme!
Efter en mer eller mindre sömnlös sista flygning kom jag äntligen fram!
Bland det första jag fick höra av både taxichauffören och John var frågan
varför jag inte var blond. Fördomar eller vad?
Så nu har jag varit här hos Pippos i snart två dagar. De är supertrevliga båda
två, huset är jättefint och jag har fått ett rum med en egen ytterdörr så jag
får komma och gå precis hur jag vill. Sköönt!
.
Än så länge har jag inte hunnit kika runt så mycket (eftersom jag mest
sovit) men de bor i alla fall uppe på vad som nog lätt är världens högsta
kulle och jag med min ickeexisterande kondition har halvt avlidit påväg
upp och ned för den.
.
Sen måste jag ju bara informerar er om att en av världens giftigaste
spindlar lägligt nog bestämt sig för att bosätta sig precis utanför min dörr.
Myyyyysigt!
.
Påväg!
.
Det syns verkligen inte hur brant (och LÅNG) den här backen är!
.
Liten promenadväg där de bor
.
.
I Hongkong
Trots ett lömskt askmoln, flygstrejker och en vimsig tidsoptimistisk Fia
så kom jag faktiskt iväg! Just nu sitter jag på Hongkongs flygplats och
väntar på mitt plan som går 23.40 (här är klockan snart 21.00).
.
Hittills har jag lyckats glömma mobilen inte bara en, utan två gånger i
säkerhetskontrollerna, uppehålla en hel kö på Londons flygplats då jag
för i mitt liv inte kunde hitta de rätta pengarna och spillt diverse såser
och drycker över min enda reströja som självklart råkar vara vit. Fiint!
.
Den första sträckan satt jag bredvid en törstig snubbe från Miami som
precis varit i Stockholm och firat hans bästa vän som bestämt sig för att
samla sina 300 närmsta vänner, hyra Berns och flyga dit Michael Jackssons
barn för att uppträda. Skryt och ljug eller inte, underhållande var han i alla fall!
.
Senaste flyget sov jag uppknölad i någon smått omänsklig position och
vart avbruten konstant med middagar, frukost och sånt som inte alls
stämde med min dygnsrytm. Men som tur är väntar nu bara sista flyget
sen är jag faktiskt framme och kan börja fungera som normalt igen.
.
Någonstans ovanför London tror jag...
Hej då Sverige
Jag borde göra allt annat än att ligga här och blogga nu men jag tror knappast
att tiden kommer finnas imorgon så då får det helt enkelt bli nu. Jag har
idag städat, flyttat, lämnat nycklar, umgåtts med nära och kära, avnjutit djävulskt
god familjemat samt packat hela mitt liv i en 20kilos zebramönstrad resväska.
Med andra ord har jag varit ruggigt effektiv! Tyvärr inte helt smärtfritt då jag
senast för en kvart sen satt grinandes med en ömmande rygg på golvet och
kastade prylar kring mig i ren desperation. Men det är väll smällar man får ta
när ens planering och framförhållning är lika med 0.
.
Men nu är det värsta över och nu väntar bara en jävligt lång resa! Uppdaterar så
fort jag kommit fram och kommit tillrätta.
Hej då Sverige!
att tiden kommer finnas imorgon så då får det helt enkelt bli nu. Jag har
idag städat, flyttat, lämnat nycklar, umgåtts med nära och kära, avnjutit djävulskt
god familjemat samt packat hela mitt liv i en 20kilos zebramönstrad resväska.
Med andra ord har jag varit ruggigt effektiv! Tyvärr inte helt smärtfritt då jag
senast för en kvart sen satt grinandes med en ömmande rygg på golvet och
kastade prylar kring mig i ren desperation. Men det är väll smällar man får ta
när ens planering och framförhållning är lika med 0.
.
Men nu är det värsta över och nu väntar bara en jävligt lång resa! Uppdaterar så
fort jag kommit fram och kommit tillrätta.
Hej då Sverige!
"Hur känns det?"
Nu börjar det fan närma sig. I morgon, alltså på måndag, så åker jag
faktiskt! Och den konstanta frågan som alla ställer mig minst 10 gånger
om dagen är ingen mindre än; - Hur känns det?
Jag kan tala om att det känns galet bra, sjukt kul, toknervöst och totalt overkligt!
.
Men mitt i mitt sprängfyllda huvud där det cirkulerar flygbiljetter, värdfamiljer
och funderingar på hur man på bästa möjliga vis får bort envisa kalkavlagringar
så har det ändå lyckats smyga sig in lite underliga tankar. Som i fredags
när ett infall helt plötsligt vart ett 118 100-sms som slutade med att jag gapade
på dansgolvet om var sjukhuset gör av med sina bortamputerade kroppsdelar.
Eller som igår kväll när jag började ifrågasätta varför badankor är gula. Liksom
har du någonsin sett en GUL anka?? Nej, inte jag heller.
.
Nu ska sista rycket göras innan det blir en sista Flanörlunch med tjejerna och
lämna nyckeln till den lyckliga jävel som får ta över min glänsande rena lägenhet.
.
Bia och Fia, stans nya 30åringar!
För att höja intressenivån på min lilla skitblogg bjuder jag härmed på ett
fylleinlägg. Anledningen till att jag varit så sjukt dålig på att uppdatera de
senaste dagarna beror på inget mindre än att jag spenderat hela mina
dagar under badkaret med svinto i håret och med skitiga trasor i både händerna.
Påminn mig om att aldrig flytta igen. ALDRIG. Flyttstädning måste vara det
tråkigaste man kan göra. Dessutom är jag långt i från klar...
.
I kväll försökte jag i alla fall att ha lite roligt på Slick tillsammans med Bia,
Sussi och Malp men då kvällen sluta med att typ tio femtioåringar kom fram
och råraggade på mig och Bia vart jag smått äcklad. En tippade på att vi var
trettio... Sen när slutade man se ut som en liten skitunge?!?
.
Tjänstledig!
Nu jävlar var det färdigjobbat på ett bra tag! Inga fler dryga bussresor, trökiga
luncher eller griniga kunder. Mamma och pappa, de tokarna, stod med
mobilkamerorna i högsta hugg utanför Köpis för att fånga hur en nybliven
tjänstledig Fia ser ut. Så, såhär ser jag ut. Typ lite mongovarning, men
jäääävligt lycklig!
.
Ofrivilligt vårrusad
Vad hade då mina luriga syrror hittat på? Jag, den minst idrottintresserade
människan som någonsin existerat, hade ju totalmissat att det var idag det
var vårruset och den här gången kom jag inte undan! Stylad med en reflexväst
i storlek XXXL och med pannband, asfula mysbyxor och med mitt namn prydligt
ritat på magen så var det bara att springa. Som tur var fick jag även en välfylld
sportflaska med vin också som möjligtvis gjorde det hela lite lättare.
.
Då jag nog är den mest otränade människan i världen (ja, jag har råmisslyckat
med att bli tajt och fit till Australien, jag har istället gått UPP i vikt... YEY!) så
dröjde det inte länge för ens min ansiktsfärg skiftat till tomatröd, jag flåsade som
en hund och syrrorna hade dragit iväg från mig. Så där sprang(gick) jag ensam i
mitt lysgula tält med ett minst lika lysande rött ansikte. Saknades bara ett par
neongröna brallor och jag hade varit ett vandrande trafikljus. Tjusigt värre!
.
Men jäklar vilken kick och vad roligt jag hade. Hur bäst är inte mina syrror?
Dessutom fick jag första pris (av dem) med en liten reskassa. Kunde det blivit
bättre!?! Ser ni en runthaltande Fia på köpis imorgon så vet ni nu att det beror
på extrem träningvärk och inte något förtidsåldrande. Ser jag ut att lida alltför
mycket kan ni väll i alla fall bjussa på en ipren. Okej?
.
Taggad innan start!
.
Tydligt budskap på ryggen fick jag med!
.
Svettig tjej i mål
.
Jag och mina syrror. Tanken var väll tripp, trapp, trull. Men vi ser mest
muppiga ut som vanligt! Haha!
.
Uppdaterar med lite fler bilder idag! (18/5) :)
Favoritflaskan...
.
Team Fia
.
Blänger lite surt på Telia. Att de tog med en konkurrent i mitt lag... Hmmm
Haha, nej då! Hon är så trevlig så, och lika rosa privat som i jobbet! :)
.
Här skulle det springas!
.
.
Överraskningskväll
Ikväll har mina systrar bokat upp mig för att ta iväg mig på en överraskning!
Med andra ord så står jag alltså och trampar otåligt, biter på naglarna
medan jag halvt klickar sönder en penna just nu. Jag är SÅ nervös!
Vad kan de ha hittat på? Jag skulle vara varmt klädd, för vi skulle vara ute
- men också inne. Gärna gummistövlar, men ändå se vettig ut för jag ska
tydligen vara bland folk. Sen hade Sanna beställt något hem till sig i mitt namn
som tydligen har med det hela att göra... Ååååh, är så sjukt nyfiken nu! :)
.
Sista middagen med familjen
Det senaste dagarna har det varit ett jäkla tjat om att det är "sista gången".
Jag sov min sista natt i min säng, innan jag sorgligt nog var tvungen att sälja
den. Jag hade min sista förfest i min lägenhet och igår hade jag min sista
middag med hela familjen. Eftersom vi var ute i Vårvik så vart det dessutom
lite båtturer, fiskning och solande på bryggan. Mys!
Är det något som kommer att bli jobbigt när jag är i Australien så är det
att vara ifrån min familj och mina vänner, även om det bara är för ett år.
De är så otroligt värdefulla för mig! Skype kommer bli minst sagt bli överbelastat!
.
Michellelinsyrrorna i ungefär femton lager kläder :)
.
.
.
.
Jag bjuden på den! Haha!
.
.
.
.
Vi släppte ballonger.
.
.
.
.
.
.
Stora ögon :)
Personalfestande
Om fyra arbetsdagar går jag på en ett års tjänstledighet från
mitt jobb. Och även om jag inte alltid kommit överens med
mina kollegor har vi även haft riktigt många roliga stunder
tillsammans och jag kommer nog sakna mitt jobb yttepytte
lite grann i alla fall.
.
I fredags vart det personalfest hemma hos Silferberg med en
del vågade avslöjanden, vin och babbel. I måndags fortsatte
festen då jag begav mig till Stockholm på SA tillsammans med
resterande del av Sveriges Telenor. Det blev lite föreläsningar,
prisutdelningar och en jävla fest på kvällen. Trevligt värre!
.
Från i fredags :)
.
En törstig Anna
Ny familj!
Halleluja, happy day och praise the lord, jag slapp undan
min tokreliösa Brisbanefamilj! Haha nej, men skämt åsido,
det kändes inte riktigt rätt. Istället kommer jag hamna hos
ett lite äldre par som heter Pippos och som inte bor två mil
från min skola, har tre barn under sex år och har kyrkan
som enda intresse. Jag har faktiskt en riktigt bra känsla!
Och ännu bättre vart den när jag av ren nyfikenhet testade
google maps gatuvy och såg deras otroligt söta hus!
Tänk att där ska jag bo?!? :) Känns ganska sjukt måste jag säga.
.
Guacamoleandedräkt och oavsiktligt pussande
Igår tog vi plats i Bia och Bastians lägenhet uppe på Brynäs och jag
kan då utan överdrift säga att där har vi två personer med smak för oj
vad snyggt de hade det! Tumme upp! För att fortsätta komplimangandet
kan jag ju utan överdrift säga att Bias egna guacamole inte var av denna värld!
Att man stank vitlök resten av kvällen och med all säkerhet skrämde
bort en och annan människa så fort man öppna käften gjorde inte ett skit
för det var det värt. Ni som smakat förstår. Resten av kvällen var ungefär
som vanligt. Lite alkohol, lite dans och massor av fula bilder.
.
Sen kan jag ju lite laid back, lugnt säga att NU ÄR DET BARA TVÅ VECKOR KVAR!
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-
Blond, söt och 14cm+
I dörren på väg ut från en bokstavligt talat plastig middag på Helt Enkelt;
Sussi: -Vart ska vi gå nu då?
Random medelålders snubbe utanför: - Ni kan följa med hem till mig!
.
Ja, har man dragit på sig 14centimetersklackarna, är blond, supersöt och
heter Sussi är det inte så överraskande att det faktiskt ploppar ur och rullar
iväg några ögon på förbipasserande killar och att man blir lätt tinnitusskadad
av alla busvisslingar. Men det är väll smällar hon får ta. Stackars tjej...
.
Bör kanske tilläggas att hon FORTFARANDE var kortare än mig...
Stressadtjej.nu
De senaste dagarna har jag mest sprungit runt som en yr höna och uträttat ärenden,
spelat in griniga smått hotfulla meddelanden på min hyresvärds telefonsvarare
(som ändå aldrig avlyssnas) och rotat igenom mina toköverfyllda garderober.
Stressen har grott till en helt ny nivå och inte helt oberättigat då jag nu enbart
har två jobblediga dagar kvar. TVÅ!
.
Som tur är vet jag hur man råder bot på en överstressad Fia och det är med inget
mindre än en hederlig gammal fika. Sen måste jag ju bara tillägga att Mingels mysiga
innergård, glada vänner och några solstrålar aldrig slår fel det heller!
.
Fika på mingel med en massa hemkommet folk. :)
Flyttankar och kyrkofamilj
Mitt dåliga uppdaterande just nu beror nog på att jag har cirka en
miljon grejer i huvudet, och i mina garderober! För varje nypackad
flyttlkartong hittar jag ännu en låda med skräp, smink och block.
Men med all skit har det även kommit fram en "borttappad" ipod,
gamla skolkataloger och viktiga "försvunna" papper. Varför är ingen förvånad...?
.
Idag var annars en viktig dag i flytten då jag äntligen fick veta vilken
aussiefamilj som jag ska bo hos den första månaden. I min ansökan
hade jag skrivit att jag ville ha en lättsam humoristisk familj och att
jag inte skulle vara bekväm i en strikt religös. När jag börjar läsa
familjeinformationen visar det sig att deras huvudintresse är,
hör och häpna, KYRKAN! Dessutom jobbar familjens pappa där så klart.
Just my luck!
.
Bild från inflyttningen i min lägenhet för nästan ett år sen vilket är
ruskigt likt hur det ser ut här nu...
Valborg
Igår var det fylledebuter, vårinfirning och hypnotiserat gloende på brasor som
stod på de flestas scheman. Själv kommer jag faktiskt inte ihåg senast jag var
och tittade på en majkasa, men så kommer jag ju knappt ihåg vad jag gjorde
förra timmen heller... I alla fall så började årets Valborg hemma hos Joel med
gamla favoriter i högtalarna, ett snacksfyllt bord och en hel del systemkassar
uppradade. Efter lite övning på pinsamt dåliga raggningsrepliker typ
"Jag gillar inte porrfilmer. Det känns så orealistiskt när folk är så där dåligt utrustade"
eller "Jag har skydd, har du säng?" så styrde vi stegen mot Söderhielmska.
Där vart det en och annan öl innan vi avslutade kvällen på Goya. Riktigt kul kväll!
.
.
.
Bia gör fisken
.
.
.
.
.
Vilka schnyggingar!
.
.
sexigt.
.
HAHAHAHAHA! Finns inga ord. Alltså. Hahahah
.
.
.
Gillar min mustash/jussehår
.
.
Haha, tror vi kan klargöra bildens spårade...
.
Fråga mig inte vad de sysslar med...?
.
Glädjeskutt som resulterade i en öldränkt Dejan. Men det var det värt!
.
Discokallingarna på ;)
.
HAHA, asså Jusses min! Kolla lite närmre vettja! HAHA.
