Förkylningshelvete

I morse vaknade jag upp med extrem feberfrossa, ett huvud tungt som sten

och en helt igentjockad hals. Självklart med ruggigt dålig timing en dag som

jag både har jobb, Fiaprojekt och en Karin som är hemma och hälsar på.

Men när benen inte bär, huvudet inte fungerar och man har en konstant rinnande

näsa så är man väll så illa tvungen att ge upp och stanna hemma. Sjukt tråkigt!

.

Mitt mellan pillerknaprande och avancerat pappershögbildande ringer lyckligtvis

Cajsa och räddar mig från att börja mögla av tristess. Skvaller, babbel och

uppdaterande med Cajsa kan rädda vilken skitdag som helst. Det är riktigt synd

att vi inte har tid samtidigt oftare så vi kan prata mera. Kasst nog som det är att

kvinnan envisas med att plugga 43 mil bort. Blä.

.

Jag och Cajsa, färdigfixade inför balen 2008. Det är helt SJUKT hur mycket

som ändrats sedan dess när man tänker efter...

shit va olik er ni var!!! jag kände knappt igen dig!!!!!!!! :O



fast ni är ju jättefina såklart :) krya på dig!

Ni är så fina!! =)



Krya på dig och kram!

HAHA, ja det är mycket som har hänt sen kortet togs. Men satan vad bra vi hade det sista två åren i gymnastiet!!