Framme!

Efter en mer eller mindre sömnlös sista flygning kom jag äntligen fram!
Bland det första jag fick höra av både taxichauffören och John var frågan
varför jag inte var blond. Fördomar eller vad?
Så nu har jag varit här hos Pippos i snart två dagar. De är supertrevliga båda
två, huset är jättefint och jag har fått ett rum med en egen ytterdörr så jag
får komma och gå precis hur jag vill. Sköönt!
.
Än så länge har jag inte hunnit kika runt så mycket (eftersom jag mest
sovit) men de bor i alla fall uppe på vad som nog lätt är världens högsta
kulle och jag med min ickeexisterande kondition har halvt avlidit påväg
upp och ned för den.
.
Sen måste jag ju bara informerar er om att en av världens giftigaste
spindlar lägligt nog bestämt sig för att bosätta sig precis utanför min dörr.
Myyyyysigt!
.
Påväg!
.
Det syns verkligen inte hur brant (och LÅNG) den här backen är!
.
Liten promenadväg där de bor
.
.

I Hongkong

Trots ett lömskt askmoln, flygstrejker och en vimsig tidsoptimistisk Fia
så kom jag faktiskt iväg! Just nu sitter jag på Hongkongs flygplats och
väntar på mitt plan som går 23.40 (här är klockan snart 21.00).
.
Hittills har jag lyckats glömma mobilen inte bara en, utan två gånger i
säkerhetskontrollerna, uppehålla en hel kö på Londons flygplats då jag
för i mitt liv inte kunde hitta de rätta pengarna och spillt diverse såser
och drycker över min enda reströja som självklart råkar vara vit. Fiint!
.
Den första sträckan satt jag bredvid en törstig snubbe från Miami som
precis varit i Stockholm och firat hans bästa vän som bestämt sig för att
samla sina 300 närmsta vänner, hyra Berns och flyga dit Michael Jackssons
barn för att uppträda. Skryt och ljug eller inte, underhållande var han i alla fall!
.
Senaste flyget sov jag uppknölad i någon smått omänsklig position och
vart avbruten konstant med middagar, frukost och sånt som inte alls
stämde med min dygnsrytm. Men som tur är väntar nu bara sista flyget
sen är jag faktiskt framme och kan börja fungera som normalt igen.
.
Någonstans ovanför London tror jag...

Hej då Sverige

Jag borde göra allt annat än att ligga här och blogga nu men jag tror knappast
att tiden kommer finnas imorgon så då får det helt enkelt bli nu. Jag har
idag städat, flyttat, lämnat nycklar, umgåtts med nära och kära, avnjutit djävulskt
god familjemat samt packat hela mitt liv i en 20kilos zebramönstrad resväska.
Med andra ord har jag varit ruggigt effektiv! Tyvärr inte helt smärtfritt då jag
senast för en kvart sen satt grinandes med en ömmande rygg på golvet och
kastade prylar kring mig i ren desperation. Men det är väll smällar man får ta
när ens planering och framförhållning är lika med 0.
.
Men nu är det värsta över och nu väntar bara en jävligt lång resa! Uppdaterar så
fort jag kommit fram och kommit tillrätta.
Hej då Sverige!

"Hur känns det?"

Nu börjar det fan närma sig. I morgon, alltså på måndag, så åker jag
faktiskt! Och den konstanta frågan som alla ställer mig minst 10 gånger
om dagen är ingen mindre än; - Hur känns det?
Jag kan tala om att det känns galet bra, sjukt kul, toknervöst och totalt overkligt!
.
Men mitt i mitt sprängfyllda huvud där det cirkulerar flygbiljetter, värdfamiljer
och funderingar på hur man på bästa möjliga vis får bort envisa kalkavlagringar
så har det ändå lyckats smyga sig in lite underliga tankar. Som i fredags
när ett infall helt plötsligt vart ett 118 100-sms som slutade med att jag gapade
på dansgolvet om var sjukhuset gör av med sina bortamputerade kroppsdelar.
Eller som igår kväll när jag började ifrågasätta varför badankor är gula. Liksom
har du någonsin sett en GUL anka?? Nej, inte jag heller.
.
Nu ska sista rycket göras innan det blir en sista Flanörlunch med tjejerna och
lämna nyckeln till den lyckliga jävel som får ta över min glänsande rena lägenhet.
.

Sista middagen med familjen

Det senaste dagarna har det varit ett jäkla tjat om att det är "sista gången".
Jag sov min sista natt i min säng, innan jag sorgligt nog var tvungen att sälja
den. Jag hade min sista förfest i min lägenhet och igår hade jag min sista
middag med hela familjen. Eftersom vi var ute i Vårvik så vart det dessutom
lite båtturer, fiskning och solande på bryggan. Mys!
Är det något som kommer att bli jobbigt när jag är i Australien så är det
att vara ifrån min familj och mina vänner, även om det bara är för ett år.
De är så otroligt värdefulla för mig! Skype kommer bli minst sagt bli överbelastat!
.
Michellelinsyrrorna i ungefär femton lager kläder :)
.
.
.
.
Jag bjuden på den! Haha!
.
.
.
.
Vi släppte ballonger.
.
.
.
.
.
.
Stora ögon :)

Ny familj!

Halleluja, happy day och praise the lord, jag slapp undan
min tokreliösa Brisbanefamilj! Haha nej, men skämt åsido,
det kändes inte riktigt rätt. Istället kommer jag hamna hos
ett lite äldre par som heter Pippos och som inte bor två mil
från min skola, har tre barn under sex år och har kyrkan
som enda intresse. Jag har faktiskt en riktigt bra känsla!
Och ännu bättre vart den när jag av ren nyfikenhet testade
google maps gatuvy och såg deras otroligt söta hus!
Tänk att där ska jag bo?!? :) Känns ganska sjukt måste jag säga.
.

Flyttankar och kyrkofamilj

Mitt dåliga uppdaterande just nu beror nog på att jag har cirka en
miljon grejer i huvudet, och i mina garderober! För varje nypackad
flyttlkartong hittar jag ännu en låda med skräp, smink och block.
Men med all skit har det även kommit fram en "borttappad" ipod,
gamla skolkataloger och viktiga "försvunna" papper. Varför är ingen förvånad...?
.
Idag var annars en viktig dag i flytten då jag äntligen fick veta vilken
aussiefamilj som jag ska bo hos den första månaden. I min ansökan
hade jag skrivit att jag ville ha en lättsam humoristisk familj och att
jag inte skulle vara bekväm i en strikt religös. När jag börjar läsa
familjeinformationen visar det sig att deras huvudintresse är,
hör och häpna, KYRKAN! Dessutom jobbar familjens pappa där så klart.
Just my luck!
.
Bild från inflyttningen i min lägenhet för nästan ett år sen vilket är
ruskigt likt hur det ser ut här nu...

Jag ser det snöar...

Facebook är bombat av griniga klagomål på dagens vita syn utanför fönstret.
Plogmaskinen kör lite deppigt längs trottoarerna och de tjocka vinterjackorna
grävs fram ur garderoberna.
.
Själv storflinade jag sekunden rullgardinen rullades upp. En månad kvar!!!
.
Idag och om en månad...

Min nya reskompis

Igår tog jag tag i något som jag gått och dreglat över ett bra tag!
Den sista lilla tveksamheten flög iväg sekunden jag öppnade ett fack
och insåg att insidan var...wait for it....chockorange! Kunde det blivit mer jag?
Nu är väll bara frågan om jag ska kosta på mig den lilla versionen också
som handbagage. Bara bilden jag får av mig runtglidandes på Brisbanes
flygplats med mina två zebraväskor gör mig löjligt glad. Andra har snackat
om att väskan måste vara hård och lätt och så ska det vara lås och blabla
men jag, jag fastnade vid ett zebramönster och orange insida?
Jag är sån designnörd!
.
Måste bara älska den.

Flyget bokat!

Idag bokade jag äntligen min flygbiljett! Nu börjat allt helt plötsligt kännas
väldigt verkligt. Om mindre än två månader är jag inte kvar här!
Den 24 maj, klockan 15.40 lyfter jag från Arlanda för en 30 timmars
flygtur med två stopp i både London och Hongkong. AAHHH!
.
Resfebern har med andra ord sakta men säkert börjat krypa fram,
vilket ni kanske kan se på min nya bloggdesign med? (Fick äntligen ps att funka!)
Inte riktigt klar än men lär ju sova också så får fortsätta putsa i morgon!
Lite finare än innan, eller hur? :)

Flyttkrångel

Usch vad jag har blivit dålig på att uppdatera! Kan egentligen inte
skylla på något annat än att jag bjudits på några lediga dagar och
krånglat en massor med allt kring flytten. Lyckades ju självklart missa
att säga upp allt innan den sista februari så nu får jag dras med en extra
betalningsmånad på i princip allt eftersom de räknar efter kalendermånader...
Surt! Förtom det hade csn gett mig bidrag för rätt utbildning men fel stad
och att få tag på min hyresvärd har visat sig vara mission impossible.
.
Men jag har faktiskt gjort mer än att jobba med projekt Australienflytt.
I korta drag har det senaste dagarna bestått av mumsande med min
hamsterLinnea, rekryteringsintervjuer på jobbet, mys i Harnäs och en
lillördagsutgång med besök på både Slick och Goya. Gillart!
.

Har jag nämnt att min maxvikt på packningen för ett helt år är 20kg?!?
Tror bestämt jag kommer möta mitt livs utmaning...

Ändrat tankesätt

Det senaste dygnet har jag lyckats ha sönder inte bara ett, utan TVÅ par
av mina vinterstövlar. Därav är mitt utbud av vinterskor nästintill obefintligt och
jag tvingas välja mellan mina supertunna converse eller ännu tunnare vans.
Känns inte sådär superlyckat att leka snöplogare med i det här skitvädret.
Dessutom har jag inte riktigt lust att lägga pengar på nya vinterskor när jag är
på väg till, och ska spendera ett år i, en stad i ett land där det aldrig ens blir
minusgrader? Just my luck!
.
Det här med Australien har verkligen börjat gro i skallen på mig. Jag har plötsligt
insett att om några månader så befinner jag mig i ett land där vintern är som en
vanlig svensk sommar och där jag kommer strutta runt i bikini var och varannan dag.
Mitt vintermumsande jag är inte riktigt redo för bikinisäsongen om man säger så
och det där gymkortet är pinsamt dåligt använt. Någon måste ha tänkt samma sak
för helt plötsligt så har viktväktarna hittat sin nya lokal i min källare. Hmmm....
.
Men jag har beslutat mig för att vassen inte kommer bli något alternativ och att
gymkortet minsan ska användas åtminstone ett par gånger i veckan så ska jag nog
slippa Vväktarna. Sen hur länge det håller i sig vet vi nog alla vid det här laget.
Men försöker få det sagt och skrivet lite här och var så det ska bli så pinsamt som
möjligt för mig när folk frågar sen och jag har lagt av. Inte för att det någonsin
lyckats eller jag har skämts särskilt mycket men ingen kan i alla fall anklaga mig
för att inte försöka?
.
Stranden mitt i Brisbane. Ganska vassbefriad...

Antagen!

Jag väntar fortfarande på klagomål från grannarna efter mina öronbedövande
glädjetjut och funderar allvarligt över när jag kommer kunna sluta le. Lyckoruset
är totalt och jag kan inte minnas senast jag var så löjligt glad!
.
Jag kan bara förbereda er på att det kommer bli en hel del tjat om csn, flyg och
uppsägningstider hit och dit de kommande månaderna. För i slutet av maj packar
jag mina väskor och beger mig till Brisbane där jag ska påbörja en ettårig
diplomautbildning i grafisk design. JAG KOM IN!
.
Detta behövde självklart firas och det gjordes med bubbel och något så mumsigt
som chokladfondue igår med Linnea. Gött!
.
.
Färska gubbar. Mums! :)

RSS 2.0