Bia och Fia, stans nya 30åringar!

För att höja intressenivån på min lilla skitblogg bjuder jag härmed på ett
fylleinlägg. Anledningen till att jag varit så sjukt dålig på att uppdatera de
senaste dagarna beror på inget mindre än att jag spenderat hela mina
dagar under badkaret med svinto i håret och med skitiga trasor i både händerna.
Påminn mig om att aldrig flytta igen. ALDRIG. Flyttstädning måste vara det
tråkigaste man kan göra. Dessutom är jag långt i från klar...
.
I kväll försökte jag i alla fall att ha lite roligt på Slick tillsammans med Bia,
Sussi och Malp men då kvällen sluta med att typ tio femtioåringar kom fram
och råraggade på mig och Bia vart jag smått äcklad. En tippade på att vi var
trettio... Sen när slutade man se ut som en liten skitunge?!?
.

Tjänstledig!

Nu jävlar var det färdigjobbat på ett bra tag! Inga fler dryga bussresor, trökiga
luncher eller griniga kunder. Mamma och pappa, de tokarna, stod med
mobilkamerorna i högsta hugg utanför Köpis för att fånga hur en nybliven
tjänstledig Fia ser ut. Så, såhär ser jag ut. Typ lite mongovarning, men
jäääävligt lycklig!
.

Ofrivilligt vårrusad

Vad hade då mina luriga syrror hittat på? Jag, den minst idrottintresserade
människan som någonsin existerat, hade ju totalmissat att det var idag det
var vårruset och den här gången kom jag inte undan! Stylad med en reflexväst
i storlek XXXL och med pannband, asfula mysbyxor och med mitt namn prydligt
ritat på magen så var det bara att springa. Som tur var fick jag även en välfylld
sportflaska med vin också som möjligtvis gjorde det hela lite lättare.
.
Då jag nog är den mest otränade människan i världen (ja, jag har råmisslyckat
med att bli tajt och fit till Australien, jag har istället gått UPP i vikt... YEY!) så
dröjde det inte länge för ens min ansiktsfärg skiftat till tomatröd, jag flåsade som
en hund och syrrorna hade dragit iväg från mig. Så där sprang(gick) jag ensam i
mitt lysgula tält med ett minst lika lysande rött ansikte. Saknades bara ett par
neongröna brallor och jag hade varit ett vandrande trafikljus. Tjusigt värre!
.
Men jäklar vilken kick och vad roligt jag hade. Hur bäst är inte mina syrror?
Dessutom fick jag första pris (av dem) med en liten reskassa. Kunde det blivit
bättre!?! Ser ni en runthaltande Fia på köpis imorgon så vet ni nu att det beror
på extrem träningvärk och inte något förtidsåldrande. Ser jag ut att lida alltför
mycket kan ni väll i alla fall bjussa på en ipren. Okej?
.
Taggad innan start!
.
Tydligt budskap på ryggen fick jag med!
.
Svettig tjej i mål
.
Jag och mina syrror. Tanken var väll tripp, trapp, trull. Men vi ser mest
muppiga ut som vanligt! Haha!
.
Uppdaterar med lite fler bilder idag! (18/5) :)
Favoritflaskan...
.
Team Fia
.
Blänger lite surt på Telia. Att de tog med en konkurrent i mitt lag... Hmmm
Haha, nej då! Hon är så trevlig så, och lika rosa privat som i jobbet! :)
.
Här skulle det springas!
.
.

Överraskningskväll

Ikväll har mina systrar bokat upp mig för att ta iväg mig på en överraskning!
Med andra ord så står jag alltså och trampar otåligt, biter på naglarna
medan jag halvt klickar sönder en penna just nu. Jag är SÅ nervös!
Vad kan de ha hittat på? Jag skulle vara varmt klädd, för vi skulle vara ute
- men också inne. Gärna gummistövlar, men ändå se vettig ut för jag ska
tydligen vara bland folk. Sen hade Sanna beställt något hem till sig i mitt namn
som tydligen har med det hela att göra... Ååååh, är så sjukt nyfiken nu! :)
.

Personalfestande

Om fyra arbetsdagar går jag på en ett års tjänstledighet från
mitt jobb. Och även om jag inte alltid kommit överens med
mina kollegor har vi även haft riktigt många roliga stunder
tillsammans och jag kommer nog sakna mitt jobb yttepytte
lite grann i alla fall.
.
I fredags vart det personalfest hemma hos Silferberg med en
del vågade avslöjanden, vin och babbel. I måndags fortsatte
festen då jag begav mig till Stockholm på SA tillsammans med
resterande del av Sveriges Telenor. Det blev lite föreläsningar,
prisutdelningar och en jävla fest på kvällen. Trevligt värre!
.
Från i fredags :)
.
En törstig Anna

Blond, söt och 14cm+

I dörren på väg ut från en bokstavligt talat plastig middag på Helt Enkelt;
Sussi: -Vart ska vi gå nu då?
Random medelålders snubbe utanför: - Ni kan följa med hem till mig!
.
Ja, har man dragit på sig 14centimetersklackarna, är blond, supersöt och
heter Sussi är det inte så överraskande att det faktiskt ploppar ur och rullar
iväg några ögon på förbipasserande killar och att man blir lätt tinnitusskadad
av alla busvisslingar. Men det är väll smällar hon får ta. Stackars tjej...
.
Bör kanske tilläggas att hon FORTFARANDE var kortare än mig...

Stressadtjej.nu

De senaste dagarna har jag mest sprungit runt som en yr höna och uträttat ärenden,
spelat in griniga smått hotfulla meddelanden på min hyresvärds telefonsvarare
(som ändå aldrig avlyssnas) och rotat igenom mina toköverfyllda garderober.
Stressen har grott till en helt ny nivå och inte helt oberättigat då jag nu enbart
har två jobblediga dagar kvar. TVÅ!
.
Som tur är vet jag hur man råder bot på en överstressad Fia och det är med inget
mindre än en hederlig gammal fika. Sen måste jag ju bara tillägga att Mingels mysiga
innergård, glada vänner och några solstrålar aldrig slår fel det heller!
.
Fika på mingel med en massa hemkommet folk. :)

Ett blombud

Idag när jobbet knappt kunde kännas tråkigare och humöret låg
fastklistrat i botten så kikar plötsligt en glad liten tjej in med en
söt, somrig blomma i sitt grepp. En blomma som förvånande nog
var till mig! I den satt det ett litet kort med de enkla orden:
"Alla borde få en sådan bra vän som du"
.
Jag har verkligen världens bästa vänner!
.


Stooor Felix

Igår var det ingen mindre än Felix andra födelsedag! Tyvärr slavade jag
tolvtimmarspasset på jobbet med hundskit under skorna och en
handlingsförlamande trötthet så firandet fixade jag redan i söndags.
Jag kan bara inte sluta förvånas över hur sjukt fort han växer upp! Det
känns som att det bara var någon vecka sen man satt där på sjukhuset
och höll honom i sin famn! Jag har verkligen starka tendenser att bli en
sån där moster som nyper ungarna i kinden och med förvåning utbrister:
"Nej men, vad STOR du blivit!"
.
Inte riktigt okej! Men min förståelse för de kindnyp och klappar på huvudet
jag själv fått (tyvärr ända in i tonåren...), har helt plötsligt gått från 0 till 100.
Det går ju så fort...
.
Nyfödd felix :)
.
Felix ettårsdag
.
Felix 2 år, iklädd två av mosterpresenterna(!). (Ursäkta för suddig bild, min kamera knasa hela dagen)

The last Bounce

I fredags efter några välknegade arbetstimmar hoppade jag och Jusse på tåget mot Stockholm.
Dagen bjöd på shopping, ett mysigt besök på favoriten Helmers och en god middag på en italiensk
liten pensionärsinvaderad restaurang. Men huvudorsaken för den plötsliga flykten till huvudstaden
bestod i kvällens underhållning som tagit plats i globen. Bounce gjorde sin allra sista show och hade
då inte sparat på krutet!
.
Det dansades i sängar, på väggar och liggandes på golvet. De bar megastora afroperuker, snortajta kroppsstrumpor och färgsprakande jumpsuits. Kombinerat med dunkande musik, blixtrande ljus och
minst sagt särpräglad rekvisita bjöd de på en jäkla show! Det gick inte att göra annat än att
storsmajlande, nöjt klappande gunga med.
.
I globen
.
.
.
.

Min matlagning utan hamstern

Min matlagning är inget annat än katastrofal. Har jag ingen annan
människa (KOM HEM LINNEA!) med så brukar det ofta sluta med en
burk färdig köttfärssås eller en korvstroganoffmix. Detta märks
ganska väl på min så kallade "paradrätt" som består av ädelostsås,
dvs ädelost och matlagningsgrädde...
.
Förutom den pinsamt låga nivå matlagningen redan ligger på så har
jag dessutom de senaste gångerna jag väl tagit mig in i köket lyckats
tappa all mat på golvet, vält ut antal liter smutsdisksvatten över mig
samt slagit huvudet i kökskåpet ungefär förtioelva gånger.
.
Därav har jag nu bestämt mig för att matlagning helt enkelt inte är min
grej och att köket enbart ska äntras för tekokning framöver. Däremot
om någon skulle behöva en snabbguide på stans och köpis godaste
sallader, mackor, pajer och pizzor så vet ni vem ni ska ringa!
.
Det klassiska självbelåtna smajlet och min fd. kock/middagssällskap

Veckans onödigaste dag

Söndagar bär verkligen en stämpel som veckans onödigaste dag.
Har man inte råångest över gårdagens kanske lite väl vilda festande
så har man det över den kommande starten av en ny tuff jobbvecka.
Därför borde man göra allt i sin makt för att få dagen att kännas lite
vettigare. Exempelvis samla lite goda vänner och slå sig ned med
varsin öl på något trevligt ställe...
.
Nanna(med sin nya snygga påfågel!) och Bia myser i soffan
.
'
Innan Harrys hemma hos Jusse

Lugna helgen

Den här helgen blev en ovanligt lugn en. I fredags bjöd jag över
Bia för vin, babbel och lite utgång på det. Vin vart det, och likaså
babbel men våra rumpor fick förbli oskakade då vinet tog lite väl
hårt och benen inte riktigt bar som de skulle. Trevligt hade vi hursomhelst!
Och igår gjorde jag i princip ingenting. På en lördag! Men ibland är
det så fruktansvärt skönt att bara slappa framför några avsnitt av
favoritserien med en fet bit kladdkaka. Välbehövt!
.

Solbadande kvällsfika

Det är ju knappast någon hemlighet att det känns pissigt surt när våren
gör entré om dagarna och man själv står inbommad i en mörk butik.
Varenda liten kaffepaus och minilunch spenderas därför utanför köpis
dörrar på en sliten bänk där jag desperat suger åt mig varenda liten solstråle.
Men ju längre tid som går, desto längre tid stannar solen och idag kunde
jag till och med hinna med lite solbadande efter mitt jobbskift.  Det gjordes
på en filt med en latte, muffins och pratglad Jusse i Boulongern.
Man måste bara älska våren! :)
.
Jussefika
.
Fiafika
.
.

Den astmatiska 100åringen på bussen

Min envisa förkylning vill absolut inte ge med sig trots min starka motattack
med lugna hemmakvällar, honungsdränkt te och cvitaminöverdoser.
På bussen hostar jag som en astmatisk 100åring och snörvlar ner både halva
mig och medpassagerare då mina forsande snorattacker utbryter.
Känner mig väldigt fräsch, minst sagt.
.
Jobbar nu sista passet innan en två dagars välbehövd ledighet som förutom
kurerande ska bestå av flyttfixande och kreativitetsutlopp. Utanför mitt fönster
har nämligen historiens snyggaste fotobakgrund växt fram. Hade en liten tanke
att lura med mig en överstylad Jusse att agera bildskön förgrund. Så håll
tummar och tår för en lättlockad Jusse, bra fotoväder och en fortsatt inspirerad
Fia så ska det nog bli lite bilder om någon dag.
.
Förhandskik på min fina innergård.
.
.

Mördad

Kan ju bara informera er om att det är ganska skönt att vakna
upp när man blivit mördad. Så ni vet sådär.
.
Har börjat drömma något fruktansvärt mycket om nätterna och
det är alltid om krig, död och elände. Fick förklarat av min kloka
vän Jusse att det tyder på förändring. Låter väll ganska vettigt med
tanke på allt med flytten men hade föredragit lite mindre pangpang
och köttslamsor och mer runtsvävande på rosa moln så man åtminstone
kunde få känna sig en smula utvilad och fridfull om mornarna...
.
Kloka drömtydaren och jag i somras, lika normala som vanligt!


Några liter öl och en komiker

I går var en sån där typiskt halvgrå småtråkig onsdag. För att lätta upp det lite
styrde vi stegen till Interpool för en öl eller två. Väl där fick vi sällskap av en pratglad
snubbe som just klivit av scenen på gasta. Förutom komiker var han även sjöman
och bloggare och hade ungefär en miljon historier att berätta om hans resande.
Kvällen vände och vart ungefär hur trevlig som helst och de där en, två ölen
vart väll några fler...
.
Att få backpacka en dag är en så sjukt stor dröm och jag ska verkligen försöka
spara och resa så mycket som möjligt när jag får tid i Australien. Självklart är
utbildningen prio ett men det finns ju så mycket mer som jag vill se och uppleva
när jag ändå är där! Och vad peppar en inte mer än att få höra andra människors
historier?
.

Imponerande fest!

Likt en alkoholists dragningskraft till systemet så styrde mina ben mig raka
vägen till Mcdonalds i morse. Två happymeals senare var jag redo för mitt
åttatimmars jobbpass. Anledningen till mitt plötsliga donkensug har väll delvis
att göra lite med alkoholistens dag efter systemet, dvs den fruktade bakfyllan.
Men vad är då inte bättre än fett, salt och socker?
.
Igår var jag på en förfest som verkligen var något utöver det vanliga! Det var
snygga Aulin som hade bjudit hem lite tjejer till sig. I dörren möttes man
med mousserat och snittar, som följdes upp med drinkar av bartendern själv.
Efter någon timme vart det bråttom för då skulle vi iväg på en överraskning!
.
Vi fick gå ned i en jättemysig vinkällare, sippa mumsigt vin och så trillade det
in en talangfull kille som både sjöng och spelade gitarr för oss!
Impad var bara förnamnet! Efter den oslagbara förfesten vart det en sväng på
Slicken där Name the pet spelade. Sjukt kul kväll och riktigt härliga tjejer!
Tumme upp!
.
Fancy drinks for fancy people
.
Megarap
.
Gänget :)
.
.
Marica, upphällningsproffset!
.
.
Talangen!
.
Name the pet

Skitphotoshop.

Den senaste tiden har jag haft ett sjukt sug efter att photoshoppa, skissa och
designa men tiden har verkligen inte räckt till. Men i kväll bäddade jag ned mig
i sängen med dator, lite nya fina foton och tog tag i den där headern som
jag inte orkat göra någonting åt. Känner ju ändå en viss press här när jag faktiskt
ska iväg och studera grafisk design! Det är inte ok att det ser ut såhär då!
.
Efter att ps hade lagt av tre gånger utan att spara minsta lilla som jag gjort
gav jag upp! Då åkte skissblocket fram istället. Lär ju jobba en hel del på min
skissteknik med! Som vanligt vart det någon orealistisk tjej. Har verkligen
inte ork att ge mig på något verkligt! Håret vart skit och likaså läpparna
men i övrigt vart jag faktiskt ganska nöjd även om den inte är den mest
välarbetade bilden jag gjort.
.
Overklig brud 101

Transor, tapas och en hel del vin

Igår var det dags att fira löningen. Det gjordes med tapas, vin och ett gäng
härliga människor at Jusses place. Klockan tio hade killarna plockat fram sin
lite mer feminina sida och posade som aldrig förr för blixtrarna. Kanske något
för Top Model 2010? Då spåret börjat redan då kan ni ju bara föreställa er hur
det såg ut när det var dags att gå... Stället vart i alla fall Goya och där dansade
vi som vanligt tills benen inte längre bar. Sjukt rolig kväll! :)
.
Snyggingarna!
.
.
.
.
.
Kanske något för nästa frisörbesök?

Tidigare inlägg
RSS 2.0